Städtime


Även fast jag ropat och ropat på hjälp har ingen sträckt ut sin hand, för att ge mig styrkan eller ens stödet till att städa mitt rum. Nu ska jag dränka mig i sorg och börja städa, i min otroliga ensamhet. Låt mig dö.

(sista ever) Peace, Tess


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0