,

Jag är uttråkad som få. Väntar på att Mattanten aka Matilda Hansson ska ringa så att jag kan sätta fart mot staden, men inget händer, trots att jag stirrar ut mobilen.. hmm.

Nåväl, får väl fördriva tiden genom att berätta lite roliga saker för er. Som att jag lagade mat idag, by mandy herself. ENELOUGHTEW. Sedan har jag väl inte gjort så mycket mer. Imorse hade jag krig med Nicky och Kim, AND I WON! Like I would say; ofcourse my horse.

Äsch, känner att detta spårar en aning. Jag bör nog sysselsätta mig med annat. ALORS!

(Idag kommer my little Frö hem. Im very glad)

Wooop woooooop, time to sleep.

LOOVE BIGTIME FROM HAPPY (BUT TIRED) mandyboy.

Hey el blogo. Ännu en TYP nykter kväll utan att jag ens siktat på det. Vad i helvete? Dumma vin, har blivit immun. Nåväl, är väl alltid ett plus i kanten att minnas saker på pricken. Sleepietime på G med West nu.

LOve, Manda

y tú nunca entenderá.


Har nu spenderat närmare EN TIMME med att återställe min mobil, vad i helvete händer? Lucky me att alla mina spel och allt är borta, GKARJKJGKJSGEIJGAGKLGKGG.

Något bra denna dag är att jag har lagat mitt favoritörhänge. Och att jag snart ska äta middag med mina älsklingar Anoewf, Westis och Freddie. And the Anoewf is on my mind, love.

 

Love, Manda

 

Skffv nyss världens längsta inlägg som försvann, dum Iphie. Nåväl, nu ska jag och mina hjärtan sova. Tidig uppgång imorgon. Sov sött småttingar.

Im bored bigtime. Har just ätit middag i min ensamhet som vanligt i detta hus, så nu väntar jag på att min kropp ska bli tröttis så att jag kan sova. Kommer nog aldrig hända dock, med tanke på att jag och Westisen sovit hela dagen. Vi kom hem runt 6 imorse, åt tacos och then slept.
Imorgon ska jag upp 8, vägrar vara ensam en sekund till så jag rör mig mot skärgården och min familj, till mitt efterlängtade landställe wiho! Självklart har jag sällskap, närmare bestämt av en Sharkie och en Westis, annars vet jag inte vad jag hade tagit mig till, he he.


Here is a picture of two tigers. ENJOYZ

Love, Mandy

 

Ibland är det oerhört krångligt att  uttycka sina känslor för någonting man ändå känner så otroligt starkt. Varför är det inte enkelt att tolka och analysera hur man känner? Det hade varit så otroligt mycket enklare att bearbeta detta, för att sedan gå vidare. Vem valde att vi skulle tvingas leva med alla dessa outhärdliga känslor - hade jag fått välja själv hade jag hellre varit ett murmeldjur som glatt skuttade runt på savannen (eller vart i helvete nu dessa djur lever, I have no idea.)

So lets be honest. Jag är less på att emellanåt vara ledsen, sårad eller besviken. Vem vill vara det? Så varför slösar man tid på människor som vill en något ont? Varför VILL man vara ledsen? Och när man väl bestämt sig för att släppa allt, varför går det inte?

I have the answer to that people, hold ur breath. Stop being sad and become awesome instead! Wie, and trust little mandyboy, it works after a while :)

Det är faktiskt otroligt synd, hur vissa personer kan ha sådana bilder av sig själva, att dessa förmår sig att säga och behandla andra precis som dem vill, utan att tänka på konsekvenserna. Tänk ett litet steg längre, och man når så otroligt mycket högre, både i sina egna ögon och i andras. I promise.

 

Sometimes the words 'im sorry' is all you need

Love, Manda

Inlåst. Åtminstone otroligt begränsad. Ej säker på vilkas ögon detta kommer läsas av, därav min irritation. Min (och tussens blogg) handlar mest om otroligt ointressanta saker för omvärlden, men läses av våra vänner vilka förhoppningsvis inte uppfattar detta på samma sätt. Jag vill kunna skriva vad jag tycker, jag vill kunna skriva vad jag tänker - men yttrar jag ett ord, eller namn, blir situationen helt plötsligt töntig, om än inte omogen.

Det är förmodligen inte rätt sätt att komma ifrån denna situation jag befinner mig i genom att skriva ut mina känslor här, men bara för att jag kan tänker jag göra det. Ingen borde säga åt mig vad jag ska skriva eller inte skriva - ännu mindre kommentera eller analysera vad jag har att säga.

I ärlighetens namn tänker jag inte bry mig om såvida detta inlägg förolämpar eller upprör någon, jag avskyr människor vilka inte står för vad dem tycker (eller säger) och tänker därmed aldrig själv sjunka så lågt att jag platsar hos dessa.

Först vill jag ställa mig själv frågan HUR folk kan bete sig som dem gör. Jag har, som ALLA andra, också gjort eller sagt dumma saker i mina dagar, men att såga människor vilka som ska föreställa mina vänner bakom min rygg, skulle jag aldrig göra. Aldrig, i hela mitt liv. Det svär jag på.

Jag är inte korkad, långt ifrån. I och med den meningen försöker jag dock inte framhäva mig själv som någon liten Einstein, utan snarare understryka att jag förstått en hel del, mest onödigt jävla tjaffs, som förekommit bakom min rygg. Är det så svårt att ta den disskussionen med mig? Är det verkligen värt att såra en annan människa genom små usla, fula knep vilka är totalt onödiga, istället för att helt enkelt förklara situationen?
Jag tål att mina vänner säger ifrån, speciellt om Ni tycker att jag gjort något fel. Håller jag med, får jag stå mitt kast och skämmas ett tag. Håller jag inte med, då får vi lösa situationen, för det är så vänner gör.

Jag gillar inte att saker lämnas osagda i en vänskap; dessa kommer oftast tillbaka och hugger en i ryggen när det väl når ytan igen.

Men vad jag inte förstår, är hur man kan hämnas på en vän, någon man tycker om, genom ett billigt, men ändå så otroligt betydelsefullt knep; speciellt om man inte själv ligger bakom det.

Även om det handlar om en så otroligt liten grej som det i detta fallet gör, kan jag verkligen inte förstår jag verkligen inte varför man ens gör det.

Om någon som stod mig nära hade gjort något jag ansåg vara dumt, hade jag aldrig ens haft tankarna på att "hämnas" på denna personen, och ABSOLUT aldrig, aldrig gaddat ihop mig med flera vänner för att få det att fungera. Det är helt absurt i mina ögon, och jag anser inte sådana personer som mina vänner.

Jag är inte stolt över att erkänna detta, men om sanningen ändå ska fram så är det väl lika bra. En del (jag vill inte påpeka att det är en stor del, men det hade varit en lögn om det var en obetydelsefullt liten skara) av människorna jag umgås med, har jag väldigt svårt för ibland, och därmed rätt för att komma nära dessa. Under senare år har ett helt nytt vänskapssätt radats upp framför mina ögon - ett sätt vilket inte faller mig i smaken.

Skitsnack hit och dit, tjejer i ett jävla nötskal. Fine, jag är inte heller världens ängel, min mun kan också vara otroligt ful ibland. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag skulle aldrig snacka om mina vänner på samma sätt som jag hört. Aldrig! Ibland är man irriterad på någon, och det har man tillåtelse att vara - men att snacka på en så otroligt grov nivå som jag varit åskådare av under senare tid, är inte OK i mina ögon.


Tiden börjar bli knapp och jag har väl förmodligen inte ens fått ut hälften av vad jag ville ha sagt, men det får räcka.

Bara en liten notering till er som nu orkat läsa er genom hela - är man vänner smider man förfan inte planer bakom varandras ryggar om små totalt onödiga, men ändå elaka saker. Och man låtsas verkligen inte som ingenting om man nu är irriterad på någon.

Det är mänskligt att bli arg och irriterad emellanåt, men det är endast svinigt att bete sig som ett äckel mot sina vänner.

Förmodligen tar jag ut alla mina aggressioner här; försök ha överseende med detta.

Hejdå.

Hello. Sitter för tillfället bänkrad framför the TV med Sharkie och äter tacos och chips. How wonderful is that?

Efter drygt fem timmars hemresa från Öland vill jag bara dra täcket över huvudet och sussa, men det är alldeles för ljust ute och mina 'ögonbindlar' ligger nerpackade någonstans. Halva min familj befinner sig fortfarande (inte för att jag var med dom hehe, roadtrip for sure) på öland, och resten av halvan är på mitt landställe på dalarö där jag inte varit på evigheter. Någon som vill följa med mig dit snarast?!?!

Nu ska mand hämta mer mat. Byebye!

Hej. I väntan på mina underbaringar (tess och west, come to me) sitter jag i min ensamhet, bitter över situationen som uppstått. En trött pandatjej som vägrar att packa är mitt tillstånd. Blööööö. Fast imorgon bär det av mot min födelseort, WOHO! Just thank god att jag inte pratat sådär längre, hehe... Öland here I come wo to the ho!

här var jag glad. nu är jag sad. varför vet jag inte, vill väl antagligen bara sova eller äta

Hur fan ska lilla jag någonsin palla med att bli vuxen? Jag orkar inte nånting när jag jobbar. Orkar inte ta ett litet steg utanför min dörr. Instängd här ensam med mina tankar. Inte nyttigt. Inte mycket kvar dock. Snart blir det Rhodos för hela slanten con la familia y Familjen Clevesjö. Ska bli underbart. Justja, fyller år gör jag också, hehe.

Kom igen! Låt det bli Tisdag.


Trött tjej - ohja

Peace, Tess

Inte så mycket att skriva nu mot natten. Imorgon börjar min ledighet och jag behöver inte sätta en fot på det där överhettade stället på 1 vecka, wiE! Kvällen har spenderats i mitt (enligt vissa otroligt övervarma) hus med Nes och West, KILL BILL är nu avprickat på min "Must see before I die"-list.

Imorgon vankas en rejäl sovmorgon, sol och bad med Mag och Fred jag inte sett på evigheter, och mot kvällen blir det vinisar at Mels. Nu ringer två uttråkade människor och tigger uppmärksamhet. BYE!

.. När jag såg vår statistik. Dags att uppdatera? JA!

Hello and welcome to Tesset's closet: