,

Ibland är det oerhört krångligt att  uttycka sina känslor för någonting man ändå känner så otroligt starkt. Varför är det inte enkelt att tolka och analysera hur man känner? Det hade varit så otroligt mycket enklare att bearbeta detta, för att sedan gå vidare. Vem valde att vi skulle tvingas leva med alla dessa outhärdliga känslor - hade jag fått välja själv hade jag hellre varit ett murmeldjur som glatt skuttade runt på savannen (eller vart i helvete nu dessa djur lever, I have no idea.)

So lets be honest. Jag är less på att emellanåt vara ledsen, sårad eller besviken. Vem vill vara det? Så varför slösar man tid på människor som vill en något ont? Varför VILL man vara ledsen? Och när man väl bestämt sig för att släppa allt, varför går det inte?

I have the answer to that people, hold ur breath. Stop being sad and become awesome instead! Wie, and trust little mandyboy, it works after a while :)

Det är faktiskt otroligt synd, hur vissa personer kan ha sådana bilder av sig själva, att dessa förmår sig att säga och behandla andra precis som dem vill, utan att tänka på konsekvenserna. Tänk ett litet steg längre, och man når så otroligt mycket högre, både i sina egna ögon och i andras. I promise.

 

Sometimes the words 'im sorry' is all you need

Love, Manda