,

Inlåst. Åtminstone otroligt begränsad. Ej säker på vilkas ögon detta kommer läsas av, därav min irritation. Min (och tussens blogg) handlar mest om otroligt ointressanta saker för omvärlden, men läses av våra vänner vilka förhoppningsvis inte uppfattar detta på samma sätt. Jag vill kunna skriva vad jag tycker, jag vill kunna skriva vad jag tänker - men yttrar jag ett ord, eller namn, blir situationen helt plötsligt töntig, om än inte omogen.

Det är förmodligen inte rätt sätt att komma ifrån denna situation jag befinner mig i genom att skriva ut mina känslor här, men bara för att jag kan tänker jag göra det. Ingen borde säga åt mig vad jag ska skriva eller inte skriva - ännu mindre kommentera eller analysera vad jag har att säga.

I ärlighetens namn tänker jag inte bry mig om såvida detta inlägg förolämpar eller upprör någon, jag avskyr människor vilka inte står för vad dem tycker (eller säger) och tänker därmed aldrig själv sjunka så lågt att jag platsar hos dessa.

Först vill jag ställa mig själv frågan HUR folk kan bete sig som dem gör. Jag har, som ALLA andra, också gjort eller sagt dumma saker i mina dagar, men att såga människor vilka som ska föreställa mina vänner bakom min rygg, skulle jag aldrig göra. Aldrig, i hela mitt liv. Det svär jag på.

Jag är inte korkad, långt ifrån. I och med den meningen försöker jag dock inte framhäva mig själv som någon liten Einstein, utan snarare understryka att jag förstått en hel del, mest onödigt jävla tjaffs, som förekommit bakom min rygg. Är det så svårt att ta den disskussionen med mig? Är det verkligen värt att såra en annan människa genom små usla, fula knep vilka är totalt onödiga, istället för att helt enkelt förklara situationen?
Jag tål att mina vänner säger ifrån, speciellt om Ni tycker att jag gjort något fel. Håller jag med, får jag stå mitt kast och skämmas ett tag. Håller jag inte med, då får vi lösa situationen, för det är så vänner gör.

Jag gillar inte att saker lämnas osagda i en vänskap; dessa kommer oftast tillbaka och hugger en i ryggen när det väl når ytan igen.

Men vad jag inte förstår, är hur man kan hämnas på en vän, någon man tycker om, genom ett billigt, men ändå så otroligt betydelsefullt knep; speciellt om man inte själv ligger bakom det.

Även om det handlar om en så otroligt liten grej som det i detta fallet gör, kan jag verkligen inte förstår jag verkligen inte varför man ens gör det.

Om någon som stod mig nära hade gjort något jag ansåg vara dumt, hade jag aldrig ens haft tankarna på att "hämnas" på denna personen, och ABSOLUT aldrig, aldrig gaddat ihop mig med flera vänner för att få det att fungera. Det är helt absurt i mina ögon, och jag anser inte sådana personer som mina vänner.

Jag är inte stolt över att erkänna detta, men om sanningen ändå ska fram så är det väl lika bra. En del (jag vill inte påpeka att det är en stor del, men det hade varit en lögn om det var en obetydelsefullt liten skara) av människorna jag umgås med, har jag väldigt svårt för ibland, och därmed rätt för att komma nära dessa. Under senare år har ett helt nytt vänskapssätt radats upp framför mina ögon - ett sätt vilket inte faller mig i smaken.

Skitsnack hit och dit, tjejer i ett jävla nötskal. Fine, jag är inte heller världens ängel, min mun kan också vara otroligt ful ibland. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag skulle aldrig snacka om mina vänner på samma sätt som jag hört. Aldrig! Ibland är man irriterad på någon, och det har man tillåtelse att vara - men att snacka på en så otroligt grov nivå som jag varit åskådare av under senare tid, är inte OK i mina ögon.


Tiden börjar bli knapp och jag har väl förmodligen inte ens fått ut hälften av vad jag ville ha sagt, men det får räcka.

Bara en liten notering till er som nu orkat läsa er genom hela - är man vänner smider man förfan inte planer bakom varandras ryggar om små totalt onödiga, men ändå elaka saker. Och man låtsas verkligen inte som ingenting om man nu är irriterad på någon.

Det är mänskligt att bli arg och irriterad emellanåt, men det är endast svinigt att bete sig som ett äckel mot sina vänner.

Förmodligen tar jag ut alla mina aggressioner här; försök ha överseende med detta.

Hejdå.