,

Jag är förvirrad och besviken. Dels på mig själv.
Förändringar har skett, och jag gillar dem inte.

Jag kanske också är dålig på att prioritera, men det känns lönlöst att ens försöka just nu.
Jag är också dum ibland, det vet jag om.

Just nu är det mörkt. Skolan och allt annat tär på mig.
Jag har helt enkelt ingen ork kvar.

Känner mig hopplöst förtvivlad och sårad. Allting som legat under ytan för alldels för länge bubblar helt plötsligt upp och gör mig galen. Jag vet inte vad som händer, är för tankespridd.

Jag vill bara gräva ner mig i ett litet hål och krypa ut när allt känns bra igen. När allt är som vanligt. But when will that happen?

Love, Manda